Who would true valour see (Den som hos Gud ska stå)

   



1. Who would true valour see, 
let him come hither; 
one here will constant be, 
come wind, come weather. 
There’s no discouragement 
shall make him once relent 
his first avowed intent 
to be a pilgrim. 

2. Whoso beset him round 
with dismal stories 
do but themselves confound; 
his strength the more is. 
No lion can him fright, 
he’ll with a giant fight, 
he will have a right 
to be a pilgrim. 

3. Hobgoblin nor foul fiend 
can daunt his spirit, 
he knows he at the end 
shall life inherit. 
Then fancies fly away, 
he’ll fear not what men say, 
he’ll labor night and day 
to be a pilgrim.


1. Den som hos Gud ska stå
i högtidskläder
vill djärvt mot målet gå 
- kom, vind och väder! -
vill ej av motgång mer
sej låta helt slås ner,
nej, som en förmån ser
att vara pilgrim.


2. Vem som än hotar med
faror och hunger
stör mest sin egen fred:
pilgrimen sjunger,
slår inte till reträtt,
ej räds för ormens ätt,
nej, fröjdas åt sin rätt
att vara pilgrim.


3. Gud, som sänt Anden ut
att i oss brinna,
ger hoppet att till slut
himmelen vinna.
Den som har denna skatt
ej fruktar hån och skratt,
nej, önskar dag och natt
att vara pilgrim.