fredag 20 september 2013

Stricken, smitten and afflicted (Han är slagen och förkastad)






1. Stricken, smitten, and afflicted, 
see Him dying on the tree! 
’Tis the Christ by man rejected; 
yes, my soul, ’tis He, ’tis He! 
´Tis the long expected prophet, 
David’s Son, yet David’s Lord; 
proofs I see sufficient of it: 
’tis a true and faithful Word. 

2. Tell me, ye who hear Him groaning, 
was there ever grief like His? 
Friends through fear His cause disowning, 
foes insulting his distress: 
Many hands were raised to wound Him, 
none would interpose to save; 
but the deepest stroke that pierced Him 
was the stroke that Justice gave. 

3. Ye who think of sin but lightly, 
nor suppose the evil great, 
here may view its nature rightly, 
here its guilt may estimate. 
Mark the Sacrifice appointed! 
See Who bears the awful load! 
´Tis the Word, the Lord’s Anointed, 
Son of Man, and Son of God. 

4. Here we have a firm foundation, 
here the refuge of the lost. 
Christ the Rock of our salvation, 
Christ the Name of which we boast. 
Lamb of God for sinners wounded! 
Sacrifice to cancel guilt! 
None shall ever be confounded 
who on Him their hope have built. 


1. Han är slagen och förkastad,
fast han själv oskyldig är.
Skulden är på honom lastad,
all vår synd han tåligt bär.
Det är Kristus, livets Herre,
länge väntad till vår jord,
Davids Son, likväl hans Herre
och av evighet Guds ord.

2. Har det någonsin i tiden
funnits smärta lika stor?
Han blir hånad när han lider,
överges av vän och bror.
Många vill hans börda råga,
ingen hindrar det som sker.
Men det svåraste är plågan
från de slag Rättvisan ger.

3. Om du straffets vidd ej fattar,
inte inser vad du fått,
om du synden underskattar,
lyft din blick - se här dess mått!
Mänskosonen, Herrens Smorde,
en ohygglig börda bär.
Se på Offret, vad han gjorde
för att du så älskad är!

4. Vi får syndens straff nu slippa,
den har sonats av Guds Lamm.
Kristus är vår frälsnings klippa,
vi vill upphöja hans namn.
Till vår tillflykt vi nu ilar,
där förlåtelse vi får.
Den vars hopp på Kristus vilar
aldrig skall förlorad gå.

Text: Thomas Kelly (1769-1855) "Stricken, smitten and afflicted", övers. Katarina Eliasson 2007 som har upphovsrätten, se lbk.cc/Media/Sånger (publicerad här med tillstånd).
Musik: Paderborn 1850

torsdag 19 september 2013

Seek ye first the kingdom of God (Sök allra först Guds rike)




1. Seek ye first the kingdom of God
and his righteousness,
and all these things shall be added unto you,
hallelu, halleluja!

2. Man shall live not by bread alone,

but by every word
that proceeds from the mouth of God,
hallelu, halleluja!

3. Ask, and it shall be given unto you,

seek and ye shall find,
knock and the door shall be opened unto you,
hallelu, halleluja!

4. Seek ye first the kingdom of God

and his righteousness,
and all these things shall be added unto you,
hallelu, halleluja!

1. Sök allra först Guds rike
och hans rättfärdighet,
så ska ni få allt det andra med.
Halleluja, amen.


2. Människan lever ej bara av bröd
men av varje ord
som går ut från Guds egen mun,
halleluja, amen.

3. Be till Gud och ni ska få,
sök och ni ska finna,
bulta och dörren ska öppnas för er,
halleluja, amen.

4. Sök allra först Guds rike
och hans rättfärdighet,
så ska ni få allt det andra med.
Halleluja, amen.

I walk in danger all the way (Jag går i fara var jag går)




1. I walk in danger all the way; 
the thought shall never leave me 
that Satan, who has marked his prey, 
is plotting to deceive me. 
This foe with hidden snares 
may seize me unawares 
if e'er I fail to watch and pray. 
I walk in danger all the way. 

2. I pass through trials all the way, 
with sin and ills contending; 
in patience I must bear each day 
the cross of God's own sending. 
When in adversity 
I know not where to flee, 
when storms of woe my soul dismay, 
I pass through trials all the way. 

3. And death pursues me all the way, 
nowhere I rest securely; 
he comes by night, he comes by day, 
he takes his prey most surely. 
A failing breath, and I 
in death's strong grasp may lie 
to face eternity today. 
As death pursues me all the way. 

4. I walk with angels all the way, 
they shield me and befriend me; 
all Satan's pow'r is held at bay 
when heav'nly hosts attend me; 
they are my sure defense, 
all fear and sorrow, hence! 
Unharmed by foes, do what they may, 
I walk with angels all the way. 

5. I walk with Jesus all the way; 
His guidance never fails me; 
within His wounds I find a stay 
when Satan's pow'r assails me; 
and by His footsteps led, 
my path I safely tread. 
No evil leads my soul astray; 
I walk with Jesus all the way. 

6. My walk is heav'nward all the way; 
await, my soul, the morrow, 
when God's good healing shall allay 
all suff'ring, sin, and sorrow. 
Then, worldly pomp, begone! 
To heav'n I now press on. 
For all the world I would not stay; 
my walk is heav'nward all the way.


1. Jag går i fara var jag går,
jag måste alltid tänka
att Satan invid vägen står
med färdigsmidda länkar.
Hans dolda helvetsbrand
mej lätt förvilla kan
när inte på min vakt jag står.
Jag går i fara var jag går.

2. Jag går i trångmål var jag går,
mot synden ska jag strida.
Om Herren lägger korset på,
då ska jag tåligt lida.
Rätt ofta jag ej ser
en väg att vandra mer,
när motgångs dimma runt mej står.
Jag går i trångmål var jag går.

3. Jag går mot döden var jag går
vart än jag här mej vänder.
Förrän jag vet det, klockan slår
och döden bud mej sänder.
Ett litet andetag,
så slutar livets dag
och jag i evigheten står.
Jag går mot döden var jag går.

4. Jag går bland änglar var jag går,
de ska mej väl bevara.
Alls inget Satans makt förmår
mot denna himlaskara.
Bort, världens suck och sorg,
jag går i änglaborg
och Herren räknat mina hår.
Jag går bland änglar var jag går.

5. Jag går med Jesus var jag går,
han har mej vid sin sida.
Han läker mej med sina sår
och hjälper mej att strida.
Där han står ondskan mot,
jag sätter ner min fot.
Om allting än min ofärd spår,
jag går med Jesus var jag går.

6. Jag går till himlen var jag går,
så fatta mod, mitt hjärta!
I himlen du en ände får
på all din nöd och smärta.
Bort, världens lust och prakt,
ni hör vad jag har sagt:
all världens ära jag försmår,
jag går till himlen var jag går.

Text: Hans Adolph Brorson, övers. 2013 A.H.
Musik: Gotha 1726