We wanna thank you very kindly for this good good food (Nu vill vi tacka dej, vår Herre, för allt gott vi fått)

//: We wanna thank you very kindly (much) 
for this good (very) good food, ://
//: We wanna thank you very kindly (much) 
for this good (very) good food ://
We wanna thank you very kindly (much) 
for this good (good, good...) good food!

//: Nu vill vi tacka dej, vår Herre, 
för allt gott vi fått ://
//: Nu vill vi tacka dej, vår Herre, 
för allt gott vi fått ://
Nu vill vi tacka dej, vår Herre, 
för allt gott (gott, gott...)
gott vi fått.

Jesus love is very wonderful (Jesus kärlek är så underbar)

Jesus´ love is very wonderful,
Jesus´ love is very wonderful,
Jesus´ love is very wonderful,
oh, wonderful love!
So high, you can´t get over it,
so low, you can´t get under it,
so wide, you can´t get round it,
oh, wonderful love!

SJesus kärlek är så underbar,

Jesus kärlek är så underbar,

Jesus kärlek är så underbar,

kärlek så underbar!

Så hög, du når inte över den,

så djup, du når inte under den,

så vid, du kan inte runda den,

kärlek så underbar!

Jesus loves me, this I know (Jesus älskar mej, jag vet)

1. Jesus loves me! This I know, 
for the Bible tells me so; 
little ones to Him belong, 
they are weak but He is strong. 
Yes, Jesus loves me! 
Yes, Jesus loves me! 
Yes, Jesus loves me! 
The Bible tells me so. 

2. Jesus loves me! He who died, 
Heaven's gate to open wide; 
He will wash away my sin, 
let His little child come in. 
Yes, Jesus loves me! 
Yes, Jesus loves me! 
Yes, Jesus loves me! 
The Bible tells me so.

3. Jesus loves me! He will stay
close beside me all the way; 
He's prepared a home for me, 
and some day His face I'll see. 
Yes, Jesus loves me! 
Yes, Jesus loves me! 
Yes, Jesus loves me! 
The Bible tells me so.


1. Jesus älskar mej, jag vet,
för min bibel säger det.
Himmelriket hör mej till,
han mej än välsigna vill.
Ja, Jesus älskar mej,
Ja, Jesus älskar mej,
Ja, Jesus älskar mej,
för bibeln säger så.

2. Jesus älskar mej, han tog
all min skuld och för mej dog.
Han från synden gör mej fri,
himlen får jag leva i.
Ja, Jesus älskar mej,
Ja, Jesus älskar mej,
Ja, Jesus älskar mej
för bibeln säger så.

3. Jesus älskar mej och går
vid min sida alla år.
Han ett evigt hem mej ger,
där en dag jag honom ser.
Ja, Jesus älskar mej,
ja, Jesus älskar mej,
ja, Jesus älskar mej,
för bibeln säger så.

Oi Herra, jos mät matkamies maan (När får jag se dig, Frälsare kär)

1. Oi Herra, jos mä matkamies maan

lopulla matkaa nähdä sun saan,

oi, jos mä kerran

näkisin Herran

kunniassaan!

2. Sinua kaipaa sydämeni,

sun puolees huutaa mun henkeni.

On yksin tästä

sen ikävästä

kyyneleeni.

3. Muut kaikki hylkää, vaan sinä et.

Autuuden särkyneet sydämet

sinulta saavat,

sä luet haavat

ja kyynelet.

4. Mua auta, Herra, mä toivon vaan,

vaikk´ ei ois toivoa ollenkaan.

En päästä sua,

ennenkuin mua

käyt siunaamaan.

5. Oi Herra, suothan sä minulle

sun armos voimaksi matkalle.

Anteeksi anna,

mua nosta, kanna,

vie perille!

6. Oi saanhan joukkoon autuaitten

kanss´ ystäväini ja omaisten

mä päästä kerran

luo armon Herran,

oi saanhan sen.

1. När får jag se dig, Frälsare kär,

ren och förklarad bliva dig när?

När ser mitt öga

dig i det höga,

sådan du är?

2. Går ibland kära vänner min stig,

rolös och arm dock känner jag mig.

Friden jag vinner

först, då jag finner

vägen till dig.

3. Människor sviker, du håller tro.

Salig är den, som hos dig får bo.

Jesus, var med mig,

lys mig och led mig

hem till din ro.

4. Stå vid min sida, se, jag är svag.

Du äger makten, hjälplös är jag.

Ser du mig digna,

stöd och välsigna,

hjälp mig var dag.

5. Ja, gör mig stark i kraft av ditt namn,

skänk mig din nåd, och för mig i hamn.

Nåden kan rena,

nåden allena

öppnar din famn.

6. Snart får jag se dig, sådan du är,

får ibland vänner vara dig när.

Då skall min tunga

högt dig lovsjunga,

Frälsare kär. 

Who would true valour see (Den som hos Gud ska stå)

   



1. Who would true valour see, 
let him come hither; 
one here will constant be, 
come wind, come weather. 
There’s no discouragement 
shall make him once relent 
his first avowed intent 
to be a pilgrim. 

2. Whoso beset him round 
with dismal stories 
do but themselves confound; 
his strength the more is. 
No lion can him fright, 
he’ll with a giant fight, 
he will have a right 
to be a pilgrim. 

3. Hobgoblin nor foul fiend 
can daunt his spirit, 
he knows he at the end 
shall life inherit. 
Then fancies fly away, 
he’ll fear not what men say, 
he’ll labor night and day 
to be a pilgrim.


1. Den som hos Gud ska stå
i högtidskläder
vill djärvt mot målet gå 
- kom, vind och väder! -
vill ej av motgång mer
sej låta helt slås ner,
nej, som en förmån ser
att vara pilgrim.


2. Vem som än hotar med
faror och hunger
stör mest sin egen fred:
pilgrimen sjunger,
slår inte till reträtt,
ej räds för ormens ätt,
nej, fröjdas åt sin rätt
att vara pilgrim.


3. Gud, som sänt Anden ut
att i oss brinna,
ger hoppet att till slut
himmelen vinna.
Den som har denna skatt
ej fruktar hån och skratt,
nej, önskar dag och natt
att vara pilgrim.

Aus Lieb lässt Gott der Christenheit (Gud låter sina trogna här)

1. Aus Lieb läßt Gott der Christenheit
viel Gutes widerfahren,
aus Lieb hat er ihr zubereit
viel tausend Engelscharen;
darum man fröhlich singen mag:
heut ist der lieben Engel Tag,
die uns gar wohl bewahren.

2. Sie lagern sich, wenn kommt die Not,
in Eil gefaßt sich machen
und reißen die, so fürchten Gott,
aus ihrer Feinde Rachen;
darum man fröhlich singen mag:
heut ist der lieben Engel Tag,
die immer für uns wachen.

3. Sie führen auf den Straßen wehl
die Großen samt den Kleinen,
daß keiner Schaden leiden soll
an Füßen oder Beinen;
darum man fröhlich singen mag:
heut ist der lieben Engel Tag,
die uns mit Treuen meinen.

4. Solch Wohlthat denen wird erzeigt,
die nach dein Herren fragen,
die Engel ihnen sind geneigt,
den Satan sie verjogen;
darum man fröhlich singen mag:
heut ist der lieben Engel Tag,
die uns gen Himmel tragen.


1. Gud låter sina trogna här
allt gott av nåd erfara,
och tecken på hans kärlek är
mång tusen änglars skara.
Så sjunger vi med gott behag:
Guds änglar från vår barndomsdag
oss följer och bevarar.

2. De lägrar sej kring var och en
som fruktar Herren gärna,
och deras hjälp är inte sen
mot dem som ont oss ärnar.
Så sjunger vi med gott behag:
Guds änglar från vår ungdomsdag
för våld och list oss värnar.

3. På vägen de oss leder så,
att vi vår fot ej stöter,
men trygga och förnöjda går,
fast nöd och sorger möter.
Så sjunger vi med gott behag:
Guds änglar oss till ålderns dag
på hulda armar sköter.

4. Med vänlig hand, fast inte sedd,
de mörkrets makt förjagar
och håller tröstens kalk beredd,
när ångest oss försvagar.
Så sjunger vi med gott behag:
Guds änglar oss på dödens dag
till himmelen ledsagar.
 

Die güldne Sonne (Den gyllne solens)

1. Die güldne Sonne 
voll Freud und Wonne 
bringt unsern Grenzen 
mit ihrem Glänzen 
ein herzerquickendes, liebliches Licht. 
Mein Haupt und Glieder, die lagen damieder; 
aber nun steh ich, 
bin munter und fröhlich, 
schaue den Himmel mit meinem Gesicht. 

2.  Mein Auge schauet, 
was Gott gebauet 
zu seinen Ehren 
und uns zu lehren, 
wie sein Vermögen sei mächtig und Groß, 
und wo dir Frommen 
dann sollen hinkommen, 
wann sie mit Frieden 
von hinnen geschieden 
aus dieser Erden vergänglichem Schoß. 

3. Lasset uns singen, 
dem Schöpfer bringen 
Güter und Gaben 
was wir nur haben, 
alles sei Gotte zum Opfer gesetzt. 
Die besten Güter sind unsre Gemüter, 
dankbare Lieder sind Weihrauch und Widder, 
an welchen er sich am meisten ergötzt. 

4. Abend und Morgen 
sind seine Sorgen; 
segnen und mehren, 
Unglück verwehren 
sind seine Werke und Taten allein. 
Wenn wir uns legen, 
so ist er zugegen; 
wenn wir aufstehen, 
so lässt er aufgehen 
über uns seiner Barmherzigkeit Schein. 

5.  Ich hab erhoben 
zur dir hoch droben 
all meine Sinnen; 
lass mein Beginnen 
ohn allen Anstoß und glücklich ergehn. 
Laster und Schande, 
des Luzifers Bande 
Fallen und Tücke, 
treib ferne zurücke; 
lass mich auf deinen Geboten bestehn. 


6.  Kreuz und elende, 
das nimmt ein Ende. 
Nach Meeres Brausen 
und Windes Sausen 
leuchtet der Sonnen erwünschtes Gesicht. 
Freude die Fülle 
und selige Stille 
habe ich warten 
im himmlischen Garten, 
dahin sind meine Gedanken gericht'.

1. Den gyllne solens 
glans över jorden 
lyser och leder, 
fröjd oss bereder, 
ger oss sitt sköna och skimrande ljus. 
Natten försvunnit 
och gryningen kommit, 
solen nu stiger 
och ljuset sig sprider, 
jublande upp mot Guds himmel jag ser. 

2. Under så sköna 
ser nu mitt öga, 
allt honom ärar 
för att oss lära 
hur han sig vårdar om allt på sin jord. 
Sedan de fromma 
till honom ska komma, 
fria från bojor 
som håller dem fångna, 
de som förtröstat och trott på hans ord. 

3. Låt oss nu sjunga, 
Skaparen bringa 
pris till hans ära, 
till honom bära 
gåvor och offer med glädje och fröjd. 
Allt han oss givit, 
vår Herde han blivit, 
lovet till honom 
ur tacksamma hjärtan 
stiger nu upp emot himmelens höjd. 

4. Afton och morgon 
han för oss sörjer, 
bär och välsignar, 
olycka hindrar, 
alltid sin hjälp och beskydd till oss ger. 
Vaknar vi upp 
eller vilan vi njuter 
är han oss nära 
och trofast omsluter 
oss med sin nåds och barmhärtighets sken. 

5. Ett jag dig beder, 
att du mig leder. 
Från nöd och fara 
fräls och bevara, 
låt det jag börjar med lycka bestå. 
Synder och laster 
må bort från mig draga, 
tanke och gärning, 
låt allt dig behaga, 
giv att jag fast vid ditt budord kan stå. 

6. Kors och elände, 
det har en ände. 
Havet må brusa, 
vindarna susa, 
snart kommer morgonens härliga ljus. 
Mörkret på jorden 
har vikit för solen, 
allt vad jag längtar 
i himlen mig väntar, 
glädje och frid i min Faders hus. 

[övers. och copyright Ingalill Hedin, publ. med tillstånd]